Åklagaren är opartisk och objektiv, under förundersökningen (eller brottsutredningen) ska åklagaren ta hänsyn till både det som talar för och emot den misstänkte. Den brottsdrabbade kan få stöd från åklagaren vad gäller information av allmän karraktär, som att berätta hur rättegången går till och vilka stödinsatser det finns i samhället för den den som drabbas av brott.
Åklagaren får däremot inte t.ex. diskutera med brottsoffret vad denne bör säga under förhöret i domstolen.

Åklagarens uppgifter: 
att utreda brott
att fatta beslut om åtal ska väckas eller inte
att framträda i domstolen

Åklagaren utreder brottet tillsammans med polisen, åklagaren har då kontakt med  brottsmisstänkta, brottsoffer och vittnen. Åklagaren bedömer när brottsutredningen är klar om det finns tillräckligt med bevis för att väcka åtal i domstol. Vid mindre allvarliga brott och när den misstänkte erkänner utdöms böter, så kallat straffföreläggande. Då blir det ingen domstolsförhandling.
Det blir en rättegång om åtal väcks, då är en av åklagarnas uppgifter att bevisa att den åtalade har begått brottet.

Tvistemål
När parter inte kan komma överens och ärendet går till domstol kallas tvistemål, där handlägger inte åklagare ärendet.